Djurhållning som påverkar risken för infektionssjukdomar

Smittsamma sjukdomar sprids lättast där smittsamma katter träffar tillräckligt många mottagliga individer. Hur stor smittrisken är beror också på hur länge en smittad katt sprider smittan vidare och hur länge smittämnet kan överleva i miljön. Kattpestviruset överlever exempelvis mycket länge i miljön utanför djuret och smittan kan på så sätt lätt överföras till nya kullar med ovaccinerade ungar. Kattungar är ofta känsliga för infektioner, särskilt under tiden efter att skyddet från modersmjölken har försvunnit och innan de har vaccinerats och hunnit bygga upp ett eget skydd. Vissa infektionsämnen, till exempel calicivirus, kan utsöndras under lång tid från till synes friska smittbärare. Sådana katter fungerar som smittkällor i en uppfödning och kan infektera mottagliga djur, exempelvis nya kullar eller nytillkomna djur i gruppen. Även vaccinerade djur kan sprida smittämnen vidare, eftersom vaccinen ofta skyddar mot sjukdom men inte mot infektion och smittspridning. En rekommendation är därför att hålla en dräktig hona skild från övriga katter i minst tre veckor före beräknad förlossning och att sedan hålla moder och ungar skilda från övriga katter. Har man en stor kattgrupp med infektionsproblem eller som är stressade på grund av att alla katter inte trivs med varandra, kan man pröva att hålla katterna uppdelade i grupper.

Den viktigaste smittvägen till en kattuppfödningär alltid att smittade individer kommit in i gruppen. Det är därför mycket viktigt med hälsokontroll av inköpta djur och att granska hälsoläget i gruppen som djuret lämnat. Stressen som följer av att en katt kommer in i en kattgrupp kan göra att en vilande infektion, till exempel en herpesinfektion, aktiveras och att katten blir smittförande. En katt som utsöndrar virus visar inte alltid symtom. På samma sätt kan stress i samband med till exempel en utställning göra att djur i den egna gruppen aktiverar smittor de bär på. Nya djur bör därför aldrig komma in i gruppen och djur ur den egna gruppen bör inte utsättas för stress när det finns dräktiga djur eller ungar.

Kattungar är särskilt känsliga för infektioner. De bör därför varken träffa katter med okänd hälsostatus eller många unga djur förrän de har hunnit utveckla ett gott immunsvar på de nödvändiga vaccinationer de fått. Okända katter bör inte tillåtas komma i kontakt med kattungarna hos uppfödaren eller i det nya hemmet förrän tidigast cirka två veckor efter avslutad grundvaccination.

Många vaccinerade djur i en grupp skyddar mottagliga djur! Andelen immuna individer har avgörande betydelse för om en infektion kan orsaka sjukdomsutbrott (stora ansamlingar av fall under en tidsperiod). Om många djur är vaccinerade minskar risken kraftigt för större sjukdomsutbrott. Enstaka katter kan fortfarande bli sjuka om de inte är vaccinerade, men risken är mindre om vaccinationsgraden är hög.
När man vaccinerar sin katt hjälper man alltså också till att skydda katter som inte svarar ordentligt på vaccinationen, kattungar som inte har hunnit vaccineras än eller katter som av annan anledning inte har ett fullgott skydd.

Bodil Ström Holst och Lotta Möller

Publicerad med tillstånd av
Veterinärmedicine doktor BODIL STRÖM HOLST som är specialist i hundens och kattens reproduktion
och arbetar vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Veterinär LOTTA MÖLLER som har specialistkompetens i internmedicin på hund och katt. Hon arbetar på Agria Djurförsäkring
och
DOGGY-RAPPORT • 2007 • ÅRGÅNG 31 • NR 1

 

Läs mer om avel
Lagar och regler
Fertilitet
Preventivmedel
Fosterdöd
Pågående forskning

 

Akutfall Blodgrupp Hjärta Avel
Infektioner/parasiter Kastrering Lättsamt
Katt och människa Njurar Vaccinering
Nyheter och notiser Tänder Hälsolänkar

 

Hälsoavdelning är skapad av Anita Ekholm

Läs mer på sidorna infektioner
och vaccinationer