Giftstruma, hypertyreos, är en ny sjukdom hos katt och den blir allt vanligare. Den har troligen ett samband med miljöfaktorer. Bromerade flamskyddsmedel (PBDE), som förekommer i textilier, möbler, mattor, madrasser och elektronisk utrustning är föreslagna att vara orsaken, eftersom det finns en strukturlikhet mellan dem och sköldkörtelhormonet tyroxin.

Ett litet antal katters serum har undersökts i USA, där man fann att halten av PBDE var betydligt högre än hos människa. Detta föranledde forskare vid SLU och Stockholms universitet att göra en likartad undersökning på prover från svenska katter.

Man undersökte 138 katters serumprover som var insända för tyroxinanalys till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala. PBDE-halterna visade sig vara 50 gånger högre hos dessa katter än hos vuxna svenskar, men betydligt lägre än hos katterna i den amerikanska undersökningen. Det senare beror på att man exponeras för mer flamskyddsmedel i USA än i Sverige. Forskarna såg dock ingen skillnad i nivåer av PBDE mellan svenska katter med och utan giftstruma.

Katters blod innehåller alltså mer PBDE än människors, vilket kan bero på att katter exponeras för mer av dessa ämnen via fodret och via damm. Dammet får de i sig då de regelbundet tvättar sin päls. En annan bidragande orsak till de höga halterna kan vara katters sämre förmåga att omvandla och utsöndra främmande ämnen.

Små barn som kryper på golvet och stoppar saker i munnen kan exponeras på ett likartat sätt, vilket gör att de utsätts för mer miljögifter än vuxna. En idé till fortsatta undersökningar är därför att använda katter som indikatorer för förekomst av organiska miljöföroreningar i inomhusmiljön.

Text: Nora Adelsköld/Bernt Jones
2009-04-02
http://www.slu.se/?id=551&puff=328  

Vanligaste skadeorsakerna för katterna.

1. Urinsten nedre urinvägar 74,1
2. Bitsår, hud, underhud 41,1
3. Urinvägsinfektion 31,8
4. Tumör i juver 24,7
5. Kräkning 19,4
6. Livmoderinflammation 17,8
7. Akut gastroenterit 17,5
8. Kejsarsnitt/sectio cecarea 17,3
9. Trafikskada 12,3
10. Symtom på sjukdom utan fastställd orsak, njure/uretär 11,1
11. Böld, hud underhud 14,4
12. Symtom på infektionssjukdom 13,1
13. Akut magkatarr/inflammation 13,0
14. Traumatiska skador huden 11,1
15. Aptitlöshet 10,9
16. Inflammation i urinblåsa/uretra 10,8
17. Förstoppning 9,5
18. Tumör, nybildning i hud, underhud 8,7
19. Symtom på sjukdom utan fastställd orsak, hela djuret 8,0
20. Symtom på sjukdom utan fastställd orsak, lever 7,6
21. Feber 7,3
22. Virusinfektioner 6,9
23. Diarré 6,2
24. Akut analsäcksinflammation 5,5
25. Hornhinnesjukdom 4,5
26. Njursvikt utan fastställd orsak 4,4
27. Hälta utan närmare specifikation 4,4
28. Diabetes mellitus 3,9
29. Symtom på avmagring 2,8
30. Kräkning och diarré 1,9

Vanligaste orsakarna till att katten dör eller avlivas.

1. Trafikskada 48,1
2. FIP-infektion (smittsam bakterieinflammation, virus) 39,6
3. Symtom på sjukdom utan fastställd orsak, njure/uretär 18,1
4. Tumör i juver 9,5
5. Död 8,1
6. Kardiomyopati (hjärtmuskelsjukdom) 7,2
7. Utan diagnos 6,7
8. Livmoderinflammation 5,7
9. Död utan säker diagnos 5,7
10. Inlämnad död 5,2
11. Symtom på sjukdom utan fastställd orsak, lever 3,3
12. Symtom på sjukdom utan fastställd orsak hela djuret 3,3
13. Tumör i magsäck 3,3
14. Njursvikt utan fastställd orsak 2,9
15. Hypertrofisk kardiomyopati 2,9
16. Beteendeförändring 2,9
17. Cysta i njuren 2,4
18. Virusinfektioner katt 2,4
19. Diabetes 1,9
20. Symtom på hjärtsvikt (inkl komplikationer) 1,9
21. Tumör i lunga 1,9
22. Blodbrist (olika orsaker) 1,9
23. Idiopatisk epilepsi 1,4
24. Hydrothorax (fri vätska i bröstkorg, olika orsaker) 1,0
25. Diarré 1,0
26. Leverförfettning 1,0
27. Kronisk eosinofil gastrit/enterit/gastroenterit (mag-tarmsjukdom) 0,5
28. Symtom på avmagring 0,5
29. Epileptiforma kramper 0,5

Siffrorna är hämtade ur Agrias databas och baseras på försäkrade djur och gäller år 1999. Siffrorna som anges bakom anger hur många djur per 10 000 försäkrade djur.
Nya statistik på väg, publiceras här inom kort!

Antibiotikaresistens ökar
I november 08 uppmärksammades Antibiotikans Dag inom EU. Såväl läkare och veterinärer som politiker börjar inse att bakterierna håller på att lära sig att överleva när de utsätts för antibiotika. Detta är en kamp som vi människor kommer att förlora om ingenting görs.

Olika bakteriearter blir allt mer motståndskraftiga och de hjälps åt – de utbyter arvsanlag med varandra som gör dem mer resistenta. Fler människor i EU dör på grund av infektioner orsakade av resistenta bakterier än i trafikolyckor. Läkarna talar nu om att avvakta med att ordinera antibiotika för urinvägsinfektioner eller till barn som drabbats av bakterieorsakade öroninflammationer.

Det är lätt att inse vilket enormt behov av information och kommunikation som kommer att behövas! Samtidigt vet vi att antibiotikaanvändningen till djur har ökat kraftigt de senare åren.

Veterinärer som är inriktade på livsmedelsproducerande djur, det vill säga nötkreatur, gris och fjäderfä, har tagit fram en ny, restriktiv policy för användning av antibiotika. Policys för behandling med antibiotika finns även för smådjur. Dessa policys behövs, eftersom bland annat SVA varnar för politiska beslut om förekomsten av resistenta bakterier blir alltför stor.

Ref. Doggy Rapport nr 4 2008.