I denna artikel behandlar veterinär ULRIKA HERMANSSON olika orsaker till fosterdöd hos katt samt hur man går tillväga vid utredning av fruktsamhetsstörningar hos honkatt.

Fosterdöd kan uppkomma när som helst i dräktigheten och uppträder på något av följande sätt:

1. Resorption av embryo/foster
2. Abort av levande eller dött foster.
3. Dödfödsel.
4. Fosterdöd, mumifikation och kvarliggande i honans livmoder efter normal dräktighetstid. Embryot kallas foster när kroppens alla organ har bildats. Hos katt sker detta efter tre veckor. Resorption innebär att embryot/fostret tillbakabildas. Mumifikation innebär att fostret torkar ihop.

Vilket av ovanstående som inträffar beror på orsaken till fostrets död och tidpunkt i dräktigheten. Eftersom det inte finns något säkert sätt att fastställa tidig dräktighet före dag 14 hos hund och katt vet man inte riktigt hur vanligt det är med spontan abort. Hos människa slutar 75-78 procent av alla graviditeter med att fostret resorberas eller aborteras. Många av dessa resorptioner sker mycket tidigt i kvinnans graviditet och ger ibland inte ens en förskjutning i menstruationscykeln. Eftersom hundar och katter ofta äter upp aborterade foster krävs en ständig övervakning för att upptäcka en spontan abort. En enkätundersökning bland brittiska kattuppfödare visade att 2,1 procent av honkatternas dräktigheter slutade med spontan abort. Mörkertalet kan dock vara stort, eftersom antalet oupptäckta aborter kan vara högt.

Andelen dödfödslar har angetts vara mellan 2,2 och 4,6 procent hos hund samt mellan 4,3 och 10,1 procent hos katt (alla raser). Könsfördelningen på fostren verkar vara jämn när det gäller dödfödslar medan det saknas uppgifter för aborter. Mumifiering av foster förekommer hos både hund och katt men man tror att andelenär låg. Det finns flera orsaker till att embryot eller fostret dör, till exempel kromosomala avvikelser (fel i arvsmassan) och utvecklingsrubbningar hos fostret, infektioner, hormonella störningar hos modern, skador, läkemedel, livmoderomvridning och förlossningskomplikationer.

KROMOSOMALA AVVIKELSER OCH UTVECKLINGSRUBBNINGAR HOS FOSTRET
Hos människa är fel i arvsmassan orsaken till mer än 60 procent av de aborter som sker under den första tredjedelen av graviditeten och ett mindre antal av de aborter som sker i de följande två tredjedelarna av graviditeten. Hur stor andel av fosterdöd hos hund och katt som orsakas av kromosomrubbningar är okänt. Några kända exempel finns dock. Bland annat har autosomal trisomi*, som är den vanligaste orsaken till abort hos människa, även förekommit hos katt.

Fosterdöd kan också orsakas av medfödda fel, till exempel som en följd av inavel, vilka orsakas av en eller ett fåtal gener vilka inte kan spåras vid karyotypning (DNA-undersökning).

BAKTERIELLA INFEKTIONER
Bakterier kan komma in i livmodern när livmodermunnen (os cervix) är öppen under parning och förlossning. Livmodern påverkas av hormonet progesteron under dräktigheten och utgör då en idealisk miljö för mikroorganismer som kan orsaka aborter. Symtom på en kommande abort är feber, buksmärta, nedsatt aptit och flytningar från slidan (vagina). Dessa flytningar kan vara gulaktiga eller brunröda samt illaluktande.

Vaginit
De bakterier som normalt förekommer i slidan hos friska katter är till största delen aeroba bakterier (tål luftens syre), men i enstaka fall ses också anaerober (tål inte syre). De vanligaste aeroba bakterier är kolibakterier (E coli), stafylokocker och streptokocker. I de anaeroba prover (prover där luft inte fick tillträde) som togs från slidan fanns bakterier av de båda släktena Bacteroides och Peptococcus.

Antalet bakterier varierade. Vid infektioner har man hittat bakterier som till exempel E coli, stafylokocker, streptokocker, salmonella, mycobacterium och pseudomonas. Infektioner orsakas alltså oftast av bakterier som ingår i den normala bakteriefloran. Antibiotikabehandling av friska katter innan parning bör undvikas då det finns risk för att den normala bakteriefloran störs och skadliga bakterier växer till.

Kronisk endometrit
Kronisk endometrit (livmoderinflammation)är en av de vanligaste orsakerna till fruktsamhetsstörningar. Livmoderinflammation kan få flera olika följder, från resorption och tidig embryodöd till dödfödda kattungar. Orsakerna till livmoderinflammationär flera. Vanligast är den hormonpåverkan som leder till cystisk hyperplasi (tillväxt av livmoderslemhinnan) och gör livmodern mottaglig för infektioner. Framför allt är det upprepad och förlängd påverkan av hormonet progesteron (till exempel vid skendräktighet och p-pilleranvändning) som spelar in. Livmoderinflammation bör misstänkashos honkatter med flytningar om dessa inte kan kopplas samman med dräktighet eller abort. Alla honor med livmoderinflammation
har dock inte flytningar.

Salmonella
Det finns två fall beskrivna där salmonellabakterier var den troliga orsaken till fosterdöd. Salmonellainfektionen kom i det första fallet med stor sannolikhet från rå kyckling som honan utfodrats med under dräktigheten. I det andra fallet hittades Salmonella cholerasuis i prov från en kattlivmoder som innehöll tre döda foster. Salmonella har under normala förhållanden troligen ingen större betydelse utan måste tillföras djuret utifrån för att orsaka en infektion. Vid utfodring av katten bör man dock vara försiktig. Råvarorna ska vara ordentligt tillagade.

Klamydofila
Chlamydophila felis orsakar bindhinneinflammation i ögat (konjunktivit) på katt, men bakterien har även hittats i prov från slida och ändtarm. Det finns två fall av spontana aborter beskrivna i ett katteri vars katter var bärare av Klamydofila.


VIROSER
Kattpest
Felint panleukopenivirus är ett parvovirus som söker sig till snabbt delande celler. Kattpest kännetecknas av att katten får plötslig feber, minskat antal vita blodkroppar, nedsatt allmäntillstånd, kräkningar och diarré. Dödligheten är hög. Kattpest kan också ha ett betydligt lindrigare förlopp, och många katter som smittats med felint panleukopenivirus visar inga symtom alls. Virus når fostren via moderns blodcirkulation. Honan som föder drabbade ungar är sällan själv sjuk. Hur svårt fostren drabbas beror på när i dräktigheten infektionen sker. Om honan infekteras i mitten eller senare delen av dräktigheten leder detta till mumifiering av fostren och/eller abort. En infektion sent i dräktigheten ger skador på det centrala nervsystemet, som till exempel skador på lillhjärnan och ögonskador. Störningar i fruktsamheten till följd av kattpest är ovanliga i Sverige eftersom majoriteten av de svenska avelskatterna vaccineras och vaccinet ger ett mycket bra skydd.

FeLV
Felint leukemivirus (FeLV) är ett retrovirus som orsakar neoplastiska** och nonneoplastiska sjukdomar. De flesta nonneoplastiska sjukdomarna är resultatet av att immunförsvaret hämmats. Lymfom***är den vanligaste neoplastiska sjukdomen som förknippas med FeLV. FeLV kan orsaka fosterdöd, abort och infertilitet. Abort på grund av FeLV sker utan föregående allmänsymtom hos honkatten. Viruset kan passera skyddsbarriären i moderkakan, men man tror att det framför allt är skador i kontaktytan mellan moderns och fostrets vävnader som orsakar förlusten av foster. De flesta katter som används i avel i Sverige testas regelbundet varför FeLV inte spelar någon större roll i detta sammanhang.

FIV
Felint immunbristvirus (FIV) kan leda till fruktsamhetsstörningar om honan infekteras under dräktigheten. FIV är ovanligt hos svenska katter. Felint herpesvirus Felint herpesvirus-1 har i försök orsakat abort när det inympats via nosen eller intravenöst på dräktiga honor. Abort inträffade sex till 14 dagar efter inympningen, vilket föregicks av en blodig flytning dygnet innan. Endast hos de katter till vilka man tillförde virus direkt i blodet kunde man påvisa skador på moderkaka och isolera virus från moderkaka samt livmoder. Abort efter inympning via nosen tolkades som en ospecifik reaktion sekundär till den allvarliga övre luftvägsinfektion som följde inympningen. Efter inympning av viruset via nosen kunde inga förändringar ses på livmoder, moderkaka eller foster. Dessutom kunde inte virus eller antikroppar mot virus upptäckas. Friska bärare av virus kan utsöndra virus efter perioder av stress, till exempeldräktighet, förlossning och vid digivning. Diagnos ställs med hjälp av symtom och virusisolering. De flesta svenska avelskatter vaccineras mot felint herpesvirus-1, men man tror att även vaccinerade katter kan vara bärare. Det är okänt vilken roll herpes spelar i att orsaka fruktsamhetsstörningar hos svenska katter.

PROTOZOOER (urdjur)
Coccidier
Toxoplasmos hos katt orsakas av Toxoplasma gondii, en coccidie (encelligt urdjur) som lever inuti värddjurets celler och som finns över hela världen. Kattenär huvudvärd medan många andra djur kan fungera som mellanvärdar. Vilket organsystem som helst kan drabbas, men ofta drabbas ögon och lungor. Sjukdomen kan vara allt från mild och självläkande till dödlig. Kattungar som smittats via moderkakan kan vara dödfödda eller dö kort efter födseln. Abort har förekommit hos systemiskt infekterade honor (infektionen omfattar hela kroppen) med symtom på akut toxoplasmos. Hos de flesta fallen av Toxoplasma gondii är symtomen inte fullt utvecklade och sjukdomen passerar obemärkt förbi. Inget tyder på att toxoplasmos är någon viktig orsak till fosterdöd förutom i de fall när fosterdöd sker som en följd av systemisk sjukdom hos den dräktiga honkatten.

HORMONELLA RUBBNINGAR HOS MODERN
Habituell abort (upprepade aborter)
Kroniskt upprepade aborter som inträffar samma tid i dräktigheten tror man kan bero på för låga nivåer av hormonet progesteron. Det finns dock inga säkra bevis för att så verkligen är fallet.

Sköldkörtelrubbningar
Lite är känt om sambandet mellan sköldkörtelrubbningar och fosterdöd. Hypertyroidism (giftstruma) och hypotyroidism (struma) hos gravida kvinnor brukar i allmänhet inte påverka graviditeten. Sköldkörtelrubbningar förekommer hos våra sällskapsdjur, men deras effekt på dräktighet är okänd.

Andra hormonella störningar hos modern
Diabetes mellitus (sockersjuka), hypoadrenokorticism (minskad produktion av hormoner från binjurebarken) och hyperadrenokorticism (ökad produktion av hormoner från binjurebarken) är andra hormonrubbningar hos modern som finns väl beskrivna hos gravida kvinnor. Fosterdöd och medfödda missbildningarhos fostret har beskrivits i samband med sockersjuka hos gravida kvinnor. Ovan nämnda hormonrubbningar förekommer hos sällskapsdjur men har inte beskrivits i samband med dräktighet.

DYSTOKI
(förlossningskomplikationer)
I en studie på hund orsakade förlossningskomplikationer 21 procent av valpdödligheten. Hos svin är antalet dödfödda tre till sex procent vid normala förlossningar och 19,9 procent hos suggor med förlossningskomplikationer. Några motsvarande siffror gällande katt har inte hittats.

LIVMODEROMVRIDNING
Fosterdöd inträffar ibland som en följd av livmoderomvridning, beroende på när i dräktigheten den inträffar, graden av omvridning och hur lång tid det tar innan diagnosen ställs.


LÄKEMEDEL
Vissa läkemedel kan orsaka tillbakabildning av foster, död eller abort av levande foster hos hund och katt. Exempel är hormoner som prostaglandin och kortikosteroider. Antineoplastiska (förhindrar nybildning av vävnad) läkemedel, råttgift (bishydroxycoumarin och warfarin), antibiotika (kloramfenikol) och urindrivande läkemedel (tiazider) har rapporterats orsaka fosterdöd hos sällskaps- eller laboratoriedjur.

UTREDNING AV FOSTERDÖD
Fosterdöd är svår att diagnostisera. Diagnos ställs bäst med hjälp av ultraljud. Vid fosterdöd bör djurägaren uppmanas att spara fostervävnader och moderkakor för provtagning samt provta honkatten.

En så noggrann utredning som möjligt bör göras för att försöka komma tillrätta med orsaken och kunna ge riktad behandling. Utredning av fosterdöd inleds med sjukdomshistoria, undersökning och fastställd dräktighet. Fosterblåsor kan ses på ultraljud från dag elva till 13. Om embryot dött tidigare än så kan detta inte skiljas från utebliven befruktning. För att kunna påvisa tillbakabildning av embryo/foster krävs att katten följs regelbundet med ultraljud. Med hjälp av röntgen kan foster med säkerhet påvisas först efter cirka 40 dagar när skelettet mineraliserats. Följande bör alltid ingå vid en utredning av fosterdöd:

• Sjukdomshistoria där uppgifter om honans vaccinationsstatus, eventuella tidigare fruktsamhetsstörningar, eventuell systemisk sjukdom och eventuell medicinering utreds.
• Klinisk undersökning.
• Blodprov för analys av den vita blodbilden, serologi avseende FeLV, FIV och klamydofila.
• Provtagning av mage, lunga och lever från eventuella foster och moderkakor med tanke på bakterier och virus. Beroende på sjukdomshistoria och kliniska fynd kan man gå vidare med
• ultraljud av äggstockar och livmoder
• ytterligare blodvärden, till exempel den röda blodbilden, lever- och njurvärden, T3/T4 (för kontroll av sköldkörteln), progesteron och antikroppar mot toxoplasma
• urinprov för att titta på densitet, protein, glukos, pH, bilirubin (eventuell blodinblandning i urinen) och sediment (avlagringar)
• bakterieodling från slidan
• prov från eventuella foster (mage, lunga och lever) och moderkakor för mikroskopisk vävnadsundersökning
• hysterografi (kontraströntgen av livmodern)

Sammanfattning
Fosterdöd kan uppkomma när som helst i dräktigheten och av en mängd olika orsaker.
Kromosomrubbningar, bakterier, virus, hormonella rubbningar hos modern, läkemedel, förlossningskomplikationer och livmoderomvridning kan orsaka fosterdöd. Fosterblåsor kan ses med
ultraljud från dag elva till 13 i dräktigheten. Fosterdöd som sker tidigare kan inte skiljas från utebliven befruktning. Dag fem till sex i dräktigheten sker viktiga histologiska, hormonella och embryonala
förändringar och förefaller vara en av de viktigaste perioderna under tidig dräktighet hos katt. Incidensen**** av spontan abort är bristfälligt beskriven hos katt. Sannolikt är mörkertalet stort
eftersom katter ofta äter upp aborterade foster. Ständig övervakning krävs för att kunna upptäcka om spontana aborter skett.
Ulrika Hermansson

Publicerad med tillstånd av
Leg vet ULRIKA HERMANSSON som arbetar som doktorand vid institutionen för Obstretik och gynekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala

och DOGGY-RAPPORT • 2003 • ÅRGÅNG 27 • NR 3

Fotnot:
* autosomal trisomi = tredelning av könskromosom- par istället för tudelning, vilket resulterar i en extra kromosom hos avkomman.
** neoplastisk = tumörartad nybildning av vävnad som uppkommer genom okontrollerad tillväxt av celler.
*** lymfom = vanligen elakartad tumör i lymfatisk vävnad.
**** incidens = det relativa antalet inträffade fall av en sjukdom under en viss tidsperiod.