IC Smokeyhill Mai-Ling. Importerades 1968 till Sverige av Lisa Pålsson.  Fick senare dispens för att resa till Tyskland för parning med Krischan von Assindia.

Med på resan fanns bland andra domarkollegan Pauline Bonning och hennes väninna Naemi Andersson. På utställningen, som avhölls på ett hotell, fanns birmor utställda. Bland dessa fanns några helt betagande birmaungar. Intresset väcktes hos Paula och Naemi. De beslöt att importera de första birmorna till Sverige och Norden.

Den 25 juli 1968, närmare bestämt klockan 18.40 anlände Riquie de Ranchipur till Sverige. Résa, som hon kallades på grund av sin långa resa, sattes omedelbart i karantän, men den 20 november fick Pauline Bonning hämta hem den för Sverige första birmakatten. Résa kom från den franske uppfödaren Jean-Louis Pindray, som senare kom att bli en för Sverige välkänd birmadomare.

Vid fyllda tio månader ställdes Résa ut för första gången. Det var på en Stockholmsutställning. Résa fick där sin första inteckning till en championtitel. Andra gången Résa visades var på Sydkattens utställning den 16-17 mars 1969. Den utställningen kom att bli hennes sista. Résa dog den 21 mars, endast fyra dagar efter utställningen och fick alltså aldrig tillfälle att föra birmarasen vidare i Sverige.

Fler importer - inte utan problem
För många år sedan hade jag kontakt med Pauline Bonnings reskamrat, Naemi Andersson. Hon berättade att hon själv samma år importerade en brunmaskad birmahona. Honans namn var Praha Mantra och var alltså uppfödd av Mrs Fischer - en av dem som tog in den första birman från Frankrike till England.

När Naemi hämtade Missie, som hon kallades, på Arlanda, visade det sig att hon hade en mycket svår infektion som inte hade uppmärksammats av veterinären vid ankomsten till Sverige. Praha Mantras första tid i Sverige började alltså med besök hos veterinär, vilket innebar isolering och penicillinsprutor. Praha Mantra tillfrisknade och parades senare med Izmir du Petit Serail, en brunmaskad hane, som av Pauline Bonning och Naemi importerats från Holland.

Naemi hade av en ostasienkännare fått veta att "san" betyder "högt värderad" och användes till både maskulinum och femininum. Det blev därför naturligt att denna exotiska katts avkommor, i Naemis uppfödning, efter tilltalsnamnet, alltid fick tillägget "san" före hennes uppfödarnamn "av Drotten". Praha Mantra nedkom sedemera med en kull på tre honor, varav Aurore-san av Drotten kom som första birma till kattdomaren Carl Christian Gulsett i Norge. Aurore födde hos honom ett par kullar.

Tysk import med inälvsmask
Naemi importerade därefter en blåmaskad hona från Tyskland. Hon hette Anka von Goldsheim och fick vid ankomsten till Sverige sitta i karantän i Helsingborg i fyra månader. Även hon kom till Sverige under 1968. Naemi berättade att Anka vid ankomsten hade oerhört mycket inälvsmask, som krävde omedelbar behandling.

Våren 1972 födde Praha Mantra en kull ungar i vilken det fanns en hona som fick namnet Eliza-san av Drotten, och som behölls av Naemi. Att hon behölls gladde senare Naemi speciellt mycket, eftersom modern - Mantra - på hösten samma år dog efter att ha blivit biten i ett bakben av den hane hon då var på besök hos för en ny parning. Praha Mantra blev alltså endast fyra år gammal, men hann under sin korta levnad ändå ta titeln Internationell Champion - den högsta titel man då kunde erövra i Sverige.

För Naemis del var det inte slut på olyckorna. När Anka von Goldsheim, "Anki" kallad, vid tre och ett halvt års ålder födde sin tredje kull ungar, dog hon genom förblödning. Även hon hade då tagit titeln Internationell Champion. Naemis egen uppfödning, Eliza-san av Drotten blev även hon Internationell Champion och sedemera mor till brunmaskade honan Missie-san av Drotten, vilken före två års ålder erövrade samma titel som sin mor.

Naemi hade nu ingen blåmaskad hona, och för att råda bot på detta parades Missie-san med blåmaskade hanen IC Darmagne's Blue Francesco, uppfödd av Märtha Nyberg. "Frasse", som han kallades, var son till den av Margaretha Flyckt engelskimporterade hanen IC Salwana Chetu. I maj 1982 födde Missie-san en kull ungar, däribland en liten blåmaskad hona vid namn Zsa-Zsa-san av Drotten, vilken alltså var fjärde generationen i rakt nedstigande led från Praha Mantra. Även Zsa-Zsa-san födde några kullar, bl a en för den tiden vinstrik, kastrerad blåmaskad hane vid namn Caruso-san av Drotten. Under senare delen av 80-talet och i början av 90-talet erövrade han titeln Årets Bästa birmakastrat inom Birmasällskapet vid flera tillfällen.

Fler importer till Sverige
Också Jan Högberg, välkänd långhårs- och semilånghårsdomare samt en av bildarna av intresseföreningen Birmasällskapet (eller The Midnight Sun Society for the Sacred Birman Cat, som var det namn det bildades under) importerade birmor under 1968. Bland andra tog han hem brunmaskade hanen Praha Singh, eller "Bamse", som han kallades, från England. Stamnamnet känner vi igen som tillhörande Mrs Elsie Fischer.

Den första svenska birmakullen
Jan Högberg importerade även birmor från Holland och USA, däribland Gentiana´s Mouche, en brunmaskad, holländsk hona, som tillsammans med Praha Singh blev förälder till den första birmakull som föddes i Sverige. Kullen bestod av två brunmaskade honor vilka döptes till Sinh Saga-Ell och Sinh Ester med Jans stamnamn "af Silverbäcken" och kom till världen den 20 juni 1969. Sinh Saga-Ell flyttade hem till Pauline Bonning, som ersättning för hennes förlorade Résa, och parades senare med Paulines och Naemi Anderssons holländska import Izmir du Petit Serail. En av parningarna resulterade i Chinospin´s Minh Wisjnu, som länge var Paulas avelshane.

En annan tidig uppfödare av birma var Lisa Pålsson, som från Miss Betty Brown i England importerade brunmaskade honan Smokeyhill Mai-Ling. Hon var född den 27 april 1968 och kom till Sverige i juli samma år. Hon var dotter till den i England väl använde, franske hanen Pipo du Clos Fleuri och honan Paranjoti Kimsallie. Mai-Ling togs till Sverige av en vän till Lisa, Aina Junglander, domare och uppfödare av bl.a tabbyperser med stamnamnet "av Östergyllen".

Den första svenska birmakullen, Sinh Ester och Sinh Saga Ell af Silverbäcken

Dispens för parning utomlands
Eftersom det vid den här tiden inte fanns något vidare underlag för parning inom Sveriges gränser, fick Mai-Ling dispens för att paras med en tysk hane. Detta trots de karantänsbestämmelser som rådde. Tyske hanen Krischan von Assindia, uppfödd och ägd av Anneliese Hackman, fick träffa Mai-Ling i ett speciellt avdelat rum på flygplatsen i Tyskland dit Mai-Ling flugit. Parningen resulterade så småningom i bl.a. en blåmaskad hane, som fick namnet Solstadens Blue Ming. Vid Lisa Pålssons död togs hennes katter om hand av Margaretha Flyckt, som sedan fortsatte birmaaveln.